The Project Gutenberg EBook of Jephthas bok, by Joh. Jac. Nervander

This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with
almost no restrictions whatsoever.  You may copy it, give it away or
re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included
with this eBook or online at www.gutenberg.org


Title: Jephthas bok
       En Minnes-Sng i Isral

Author: Joh. Jac. Nervander

Release Date: January 1, 2008 [EBook #24100]

Language: Swedish

Character set encoding: ISO-8859-1

*** START OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK JEPHTHAS BOK ***




Produced by Matti Jrvinen and PG Distributed Proofreaders.








JEPHTHAS BOK

En Minnes-Sng i Isral


Af Joh. Jac. Nervander.


Frst publicerad 1840.


Imprimatur:

S. J. BACKMAN.




I. Capitlet.

Innehll: Midianiterne infalla i landet sterut, hrja bygden; en
flykting rddar sig; undkommer ytterligare Moabiterne; men faller i ett
af Ammon utlagt frst. Profeternes sner bda detta t Samuel.


I den tiden trdde ngre af de Profeters sner[1] infr Samuel i Siloh,
sgande: Abba, vlsigna oss, att vi m draga hinsidon Jordan till att
beska vr slgt; men Han svarade: Drager i frid, och s drogo de hdan.

      Vinterns kulna dagar lyckta,
      Vren ned till jorden drar,
      Och de tunga molnen flykta
      Frn en himmel bl och klar.

       *       *       *       *       *

Ren Midian har flyttat tlten,[2]
Och springarn, tyglad af Hans hand,
Ren skymtar fram vid fstets rand;
Och frn de aldrig-sdda flten,
Frn cken-hafvets brnda sand
Mot vra skrdbetyngda land --
Han, stdd p lansen, dystert skickar
De giriga, de skarpa blickar.

Men dagen flyktar, mer och mer
Sin skugga Han frlngas ser,
Och nu Hans fle sporren knner,
Och vingad fver sltten spnner,
Der sanden under hofvens lopp
I tta hvirflar hfves opp.

Och denna sky af damm och stolt,
Som nrmar sig allt mer och blnker
S mildt uti det purpurdoft,
Som qvllens sista strle stnker;
-- Utur dess skt likvl en flod
Af jemmer, trar, brand och blod
Sig strtar ren, o Isral!
Utfver Dina trygga tjell.

Ty ej Hynor, hvilka hasta,
Med hop p hop, i Rfvarns spr[3]
Mer skonslst p den skrd sig kasta,
Som stridens lia t dem slr,
n sjelf Han ses mot likar rasa
Och sprida kring sig dd och fasa.
-- Och vckt i tid af deras skrn,
Som vrnlst fr Hans mordlust falla,
Knappt _en_ den undgr bland dem alla,
Och flyr med ddens ngest hn.

Ja fly! en sker fristad sk
t hvad Du rddat -- barn och maka;
Frgfves ser Du Dig tillbaka;
Din hydda har gtt upp i rk,
Din hjord r fiendernes rof,
Frtrampad r af hingstars hof
Din vingrd, som s herrlig stod,
Och klingor, hvilka nn sig frga
Af Dina stamfrvanters blod,
Frn Dina tegar skrden berga.

Men ren Du tror, Du stanna kan
D skogen Ephraim Du hann.[4]
-- Ser Du d elden ej, som flammar
I natten mellan trdens stammar
Och p ett svrd sig speglar der;
Ty blank r klingan, hvasst r stlet,
Det mot en ovn slipadt r,
Och i Din barm det hunne mlet!
-- Vet, Moab har mot landet dragit[5]
Och der Hans skaror lger slagit;
Men vgen dit br till Din graf.

Och flyktingen med fasa ryggar,
Som fgeln midt i flygten skyggar,
Fr dunsten frn det Dda Haf;[6]
Han sin kamel mot bergen styr,
Och redan Han dem lyckligt hinner;
Men ej Han det undanflyr
Och stunden Honom _der_ ock finner.

Ty Tigern lik, som springer opp
Frn Meroms hvass och, med ett hopp,
Sig mordiskt kastar p Gazellen,
Som nalkas vattnet under qvllen[7]
Och knappt sin ovn knnt igen,
Ja, knappt en fara anat n,
D ren Hon sprjer i sitt hjerta
Den hvassa klon och ddens smrta;
S lmsk, frsnd af osedd hand,
En pil p flyktingen sig kastar,
Der sorgls Han i skuggan rastar
Och hugger i Hans barm sin tand.

Af ddens natt Hans blick betckes --
Dock nej, utaf de Sinas skri
Han till frnyad jemmer vckes
Och skdar, hur i slafveri
En Ammons krigar-flock dem fr,[8]
Och tiofallt Han dden dr.

Ty allt hvad lifvet bittrast har,
Och allt hvad tanken hemskast ger
n med en hr af fasor drar
Frbi Hans sjl p smrtans lger.

Ack! trla skall med hoppls sorg
I Rabbat-Ammons[9] stolta borg
Hon, som ndock Din maka var
Och tjenarinnor van befalla;
Du sjelf, som, ansedd infr alla,
Frtrycktes vrn och usles far,
Ibland de ldsta af Ditt folk
I porten satt, en lagens tolk,[10]
Ej samlas skall till Dina fder
I klippans tysta grifte-stder;[11]
Men obehedrad, bortglmd r
Ett rof fr himlens fglar hr.[12]
En fremling tar Din arfvelott;
Ditt namn bland folket dr och blott
Med hn skall af en ovn nmnas,
Ty han, som bordt Ditt minne hmnas,[13]
Din mandoms frjd, Din lders std,
Din Son, som hr ifrn Din sida
S spd man slet, att brist och nd
Och lifstidsbojans smlek lida --
Hvem lr vl Honom lagens bud
Och fdrens namn och Jacobs Gud?

-- S vardt Hans klagan lnge hrd,
Men nu Hans barm en suck ej snder,
Och dubbelt hemsk, sen hon blef strd,
Till nejden tystnan tervnder.

Och Profeternes sner vnde hasteliga till Samuel tillbaka. Men d Han
sg dem, sade Han: r det frid med Eder? D bdade de Samuel det som
skedt var. Nr nu Samuel detta frnam, ref Han sin mantel, kldde sig i
sck och asko, fastade och bad till Herran frn solens uppgng allt till
dess nedergng.




II. Capitlet.

Innehll: Samuel lter blsa i basunerne. Isral drager i hrnad.
Stammarne upprknas. Ett bud tervnder frn hren och frkunnar Samuel,
att fienderne blifvit slagne.


Men d dagen till nda var, och natten instundade, reste sig Samuel, den
fverstepresten, och befalte Leviterne, som stodo infr Arken: Blser i
basunerne och tnder eldarne p bergen, Sderut och Norrut, sterut och
Vesterut. Men Samuel var gammal vorden, s att Han sjelf p den tiden ej
plgade draga ut med folket i rlig.

      Hren basunen, hur mktig den ropar
      Eldarne skden p bergens topp![14]
      Vgarne fyllas af vpnade hopar;
      Isral drager till Siloh opp.

       *       *       *       *       *

Rachel sina barn begrter,
              fver dem ej trstas kan,[15]
Brders blod ur jorden ropar,
              upp, O Jacob! som en man;
Gjorda Dina lnder Juda,
              ned frn vggen af Ditt tjell
Tag Ditt pantzar, kld Dig i Din
              starkhets-rustning, Isral!

Se! och ren hgtidligt bryter
              arken upp och stam vid stam,[16]
Under klangen af trummeter,
              tgar fver Jordan fram.

Frmst, ett Lejon, drager Juda;
              frmst, ett Lejon djerft och ungt;[17]
Stolt r gngen, stark r stmman,
              ramens tag r djupt och tungt.
Simeon sitt hrskri hjer
              invid Hans; och frn sin vg[18]
Hafvets rnar, Dan och Asser,
              sluta sig till deras tg.[19]
Ofrskrckt till strids Naphthali
              drar frn sina fjellar ner,[20]
Lik tigrinnan nr hon frn dem
              hungrig sig p rof beger.
Sebulon, Din pil r sker,
              och Isaschars herdelans,[21]
Blank och stlsmidd fjerran sprider,
              stridens stjerna! Du Din glans.
Ephraim vlsignad vare
              och Hans vandring ut och in,[22]
Josephs dubbelsvrd ej sviker,[23]
              slungan ej i Benjamin.[24]
Ingen saknas; Gad och Ruben
              landets skldar begge tv,
Ren p andra sidan Jordan
             lngesen i vntan st.[25]

Hel Dig hr, Du Jacobs trygghet,
              hel Dig i Din ras glans;
Se, Du hastar hn till striden,
              glad som jungfrun till en dans,
Stark som vrens flod frn Hermon
              ned uti Dameseks dal;
Ho kan vl dess vgor tlja?
              ho kan Dina kmpars tal?
Hrligt sl de vid hvarannan,
              hrlige i vapnens dn,
Ssom palmer invid vatten,
              cedertrd p Libanon.
Ho r d som Du, Din like?[26]
              ho han stnda Dig emot?
Hvilken Gud r som de starkes,
              r som Herran Zebaoth.[26]

-- Hvad, men kommer ej frn hren
              ren en man tillbaka der?
Och af frjd Hans blickar strla,
              segerbud han till oss br!
"Salighet af Herran gifven
              r t Jacobs hus i dag.
"Hrarne tillsammandrabbat,
              slagit r ett vldigt slag.
"Fienden i trenne lger
              stod i gr vid Jaboks flod[27]
"Och i dag dess blja hvlfver
              rd utaf hans kmpars blod!
"Isral mot honom trdde;
              se! och ren den myckna hr,
"Hvarupp Han stolt frtrstat
              krossad och frskingrad r.
"S nr dagens konung, Solen,
              upp p himlahvalfvet gr,
"Nattens rofdjur fly till bergen,
              lemnande ett blodigt spr;[28]
"S den vilda grshoppskaran,
              nr som stanvinden bls,
"Rycks frn halflrtrda fltet,
              drifs till hafvet och frgs.[29]

D nu Samuel detta af budet frnam, vardt Hans ande ter lefvande i
Honom och Han prisade Jacobs Gud och drog ter till Sitt hus i Ramath.




III. Capitlet.

Innehll: Medan nu Hren skflar och gifver allt till spillo i
fiendernes land samlas qvinnorne p Gileads berg fr att begrta
Jephthas dotter.


Men i de dagar, d mnnerne ute voro i hrnaden,
stundade ter till den tiden, d qvinnorne
gingo till och begreto Jephthas, den Gileaditens,
dotter; ssom sedvnjon var i Isral.

      Nejden r lugnad; floderne svalla
      Purprade endast af aftonens frg;
      -- Israls dttrar! frsamlen Er alla;
      Samlen Er alla p Gileads berg.

       *       *       *       *       *

P murn, i vntan, Rabbaths qvinnor drja,[30]
Men ingen segertidning till dem frs;
Och snart vid Arnon jemmerrop sig hja,
Och klagolt till Zoar hrs.[31]

I vild frvirring flyktingarne hasta
Frn stridens flt till sina hem;
Men dit med dem sig krigets vgor kasta
Och hmndens svrd r fver dem.

P Moabs sltt, p Sibmas drufvokullar,[32]
Man mer ej glada snger hr;
Ty hrjningen sin tunga vlt der rullar
Och skrden fre anden gr.[33]

Och doft, vid klang utaf basuner, falla
Nu torn och fasta murar ner;
Och hvad derinnom rrs och lefver -- alla
Man Herranom till spillo ger.[34]

Och till frsvar ej hjas spjut, ej dragas
Af kmpahnder svrd frn lnd;
Men folk och frstar af en skrck betagas
Utfver dem af Gudi snd.[35]

Sig Ammon skyl i dolda klyftors nsten,[36]
Och Kedars hyddor de st,[37]
Och upp sjelfva Karraks klippe-fsten
Med bfvan Moabs vakter g.[38]

-- Men fjerran mnnens split och fjerran striden
Och hmndens blodbestnkta hamn,
Lt _oss_ en hgtid fira under tiden
Fr alla knslor utan namn;

Fr knslor hvilka, p sin vilda bana,
Lik blommor mannen fverser,
Hvars milda doft han icke mktar ana,
Hvars spda vekhet han beler.

Och hvad i qvinnans barm sig gr att sluta,
Fr lifvets kalla blickar skyggt
I drmmens land vid diktens vrflgt skjuta
Sin blyga krona m i dagen tryggt.

En flyktig stund, frstdd i syskonrunden,
En suck, en tr hon gjuta skall,
Men sen igen vid stilla pligter bunden
Hon fylla m sitt tysta kall;[39]

Och mannen trtt af dagens tunga, finna[40]
I Dina hyddor, Isral!
En glad, en m, en trogen tjenarinna[41]
Och trefnad innom Jacobs tjell.

S frblefvo nu qvinnorne i fyra dagar p bergen.




IV. Capitlet.

Innehll: Qvinnorna helsa solens uppgng med snger och strngaspel.
Vrens hrlighet beskrifves. De naturliga tingens vansklighet och
ffnga bevisas.


Om morgonen, den frsta dagen, voro qvinnorna tidliga redo och sungo
hvarandra till med Psaltare i Choren.[42]

      Dagen nalkas, morgonvinden
      Bdar det frn dal till dal;
      Turturdufvan vaknat, hinden
      Skymtar fram ur skogens sal.

       *       *       *       *       *

Frsta Half-Choren.

Se! solen vnlig och ung gr opp,
Och skdar glad ifrn kullens topp
De vida flten, de blomsterrika;
Allt r s festligt och r s lika,
Som d i fjol Hon vid vrens hand
Hr sg ikring fver Juda-land.
Hon samma blommor ser marken hlja
Och samma skrdar fr vinden blja,
Och skogen kldas i samma skrud,
Och luften fyllas af samma ljud,
Och samma dofter dig deri hja,
Ja samma skyar nnu der drja.

Andra Half-Choren.

Ja; vl nu Saron i liljor str
Och doft frn Jerichos rosor gr;
Vl ax vid ax i Megiddo svalla[43]
Och lrkesnger derfver sklla;
Vl Sykomoren i Mamres lund
Sin skugga bjuder t middans stund,[44]
Och hvita skyar, lik hjordar skrida
I stilla vandring vid Nebos sida;[45]
Men dock, hvad sist Du hr sg, ej mer,
Du blida Sol, nu emot Dig ler;
Den vrens barn, som Du _d_ hr funnit,
Ack! lngesedan de ren frsvunnit;
Dess sky sitt silfver kring knen strtt,
Dess doft frskingrats, dess blomma dtt,
Dess snger tystnat, dess lunder hrjats,
Dess grnska bleknat, dess skrdar bergats;
Utaf dem alla ett spr ej finns,
Och deras rum dem ej mera minns.
Det fylles nu af ett yngre slgte
Som upp ur natten och gruset brckte,
Till samma de, till samma lott,
Som ren dess Fder har fvergtt.

Hel Chor.

Men Du, hvars skatter ej tervnda,[46]
Som, grnslst gifmild, ej trttnar snda
Till jordens skaror Din strles guld,
Som lika r mot dem alla huld,
Frn luftens rn och frn bergets ceder
Till dldens mygga och isop neder,[47]
Och rknar alla dem till Ditt hus
Och mttar alla dem med Ditt ljus,
Du Sol ej vet, att s mt dem alla
Du fostrar blott fr att offer falla
t dden, hvilken i lifvets spr,
I evig skrd fver jorden gr!

Ack! visste Du, att hvart Du m skda,
En stndig kamp och frstring rda,
Att jorden endast en graf Dig ter,
Som drager allt i sitt skte ner;
Ditt gyllne hr Du af sorg frdde
Och skuggans stoft p Din hjessa strdde
Och sjufallt mrker upp Dig drog,[48]
Och jord och himmel en nde tog!

Och den dagen frstrdde sig qvinnorna i lunderne samt byggde sig
lfhyddor, ty serlaregnet gick fver landet.




V. Capitlet.

Innehll: Menniskans magt och hennes skepnads dgelighet upphjas. Dock
r fven hennes lif flyktigt och vanskligt samt hon, liksom det
ringaste, underkastad frgngelsen.


Men d regnet var fverstndet samlade de sig ter fverst p berget,
ssom sedvnjon var.

      Dagen sjunkit nedom Karmels toppar[49]
      Och sitt lugn kring nejden qvllen spred;
      Blott i dalen, ljumt och tyst, n droppar
      Sista skurn af serlaregnet ned.[50]

       *       *       *       *       *

Hur lifvas allt! -- Hvar bck en blja br,[51]
Hvar trstig dal r ter vattnad vorden,
Hvar bleknad lund nyo grn sig klr
Och i sin fgring strlar ter jorden;[52]

Men stolt, ssom en Fader till sin slgt,
Ssom en Konung till sitt folk sig vnder,
Se qvinnans son, i Majesttets drgt,
Som sina blickar kring den jorden snder.

Och hvart de vandra och hur lngt de g,
Sin hyllning ger hon t hans magt och ra,
Dem hgt frkunnar allt, som bor derp,
Och sjelfva djupen derom vittne bra.

Se fltet blommar till hans gnalust
Och fgelns stmma till hans fgnad ljuder,
Och marken honom till ett arf sin must
Och himmelen sin dagg derofvan bjuder;

Han trampar djerf det vreda hafvets rygg,
Till bergens djup han malmens gng frfljer,
Och knens Konung sjelf, fr honom skygg,
Bland Jordans snr sig rytande frdljer;[53]

Mer ljuft hans tal, n doft frn Hermon, gr;[54]
Och mer n guld hans lppars visdom vger;
Hans vxt med blygsel hljer Zalmons Rr;[55]
Och ej Dameseks ros hans fgring ger.[56]

Och fver sig dock samma dom han har,
Som hvar och en den ringaste hans broder;
Han fven kallar Vanskligheten Far
Och till Frgngelsen han sger Moder.

Ja, fran nsta Sol frn hvalfvet gtt,
Fran frn Thabor hon frjagat dimman,[57]
Har stunden kanske redan honom ntt
Och blomman vid hans fot dock ser den timman.

Och ej af ungdom, ej af sllhet rrd
Sitt egg allt blindvis dets lia prfvar,
-- Den natt som sagt en Far: "Din bn r hrd,
En son Dig fddes!" sjelf den spda rfvar;

-- I vntan str en brudgum; allt r redt
Af Mirrha doftar bruden, facklor tndas,[58]
Och tget rr sig; se, d stannar det
Och brllopssngerne i grt frvndas.

-- Den rfda tegen mannen har bestt,
Och axet mognat, men hans barn och maka
Vid skrden honom sakna; han har gtt
Den vg, som ingen kommit n tillbaka.

-- Och s, hur lngt ett menskolif n var,
Hur sent dess ml den lderstigne hunnit,
En rk, ett moln det endast varit har,
Och som en skugga har det hn frsvunnit.

Och snart begrafnings-stten varder all,
Och tren torkar af den lejda gjuten,[59]
Och vandran gr frbi Din grift s kall,
Som klippan, hvaruti den blifvit bruten.

Och fridlyst r ej engng detta hus,
Af tiden Sarkofagen sjelf blir frten,[60]
Och dagens strle leker p dess grus,
Och, som den der ej fanns, Du r frgten.

S vardt nu af morgon och afton den frsta dagen.




VI. Capitlet.

Innehll: Menniskolifvets frlopp visas ytterligare genom en Liknelse
vid Jordan. Barndomen liknas vid Meroms sj. Ungdomen vid Genesareths
haf. Mandomen vid Jordans flod, som slutar i Ddens Haf.


Om morgonen, d qvinnorna tillhopa voro, satte Bilhah, Sallums dotter,
dem en Liknelse fre; men Hon var en af de visa qvinnor i Abel.[61]

      Ur sterns portar solen blodig stiger,
      I tyst frbidan all Naturen tiger;
      Blott dundret doft kring Hermon gr,
      Som molnbekldd och dyster str.

       *       *       *       *       *

    Af himlens skyar kring dess topp,
      Af jordens spenar nrd,
    Vid bergets fot, ur nattlig verld
      En klla springer opp.
    Hon spd nnu ej har ett namn,[62]
    Och fr sitt lopp ej ban, ej hamn.

  Och obemrkt och tyst hon rinner
  Och snart sig tagen upp hon finner,
  Du lugna Merom, i Ditt skt;
  Der strandens grna skuggor hlja
  I vnlig skymning hennes blja,
  Der ingen storm dess ro n brt,
  Och flgten blott med silfvertunga
  Sin vaggsng fr i hvassen sjunga.

Men skumbetckt bland fjellen brusa
Ses, frn den vaggan vuxen bort,
Med grna strnder, vgor ljusa,
Den unga floden innan kort;
Och strtar, tnd af lngtan, neder,
Det fjerran, rika ml emot,
Der Kinnereth i vntan breder
Sin vida dal infr hans fot![63]

Hur hgt hans bla vatten hvlfva,
Hur stolt sin ban de vidga ut,
Och djerft och gladt der skapa sjelfva
Ett mktigt haf t sig till slut.

Der n vid flgters sus hans blja
Sig smyger fver perlesand,
Att mt med kyss p kyssar hlja,
Som brud, sin fagra, slla strand.[64]

n klar, som spegeln, lter skda
De rena djupen af sin barm,[65]
Och jord och himmel se der bda
Af sig en trogen bild, en varm.

Och n emot sig sjelf att rasa
Utaf en il blott upprrd, gr;[66]
Och hljer hvalfvets rymd med fasa
Och klippans grund med bfvan slr!

Men snart sin ungdoms tummelplats han byter,
Med manlig hg, mot nya, hgre kall
Och med ett namn, ett redan frejdadt, bryter
Som Jordan, ur dess rund sitt rika svall.

Och nu, med bragd p bragd, Du Starke drager,
Du Jacobs vktare, Din kungastrt,[67]
Och krossar hllar, sprnger fjellens lager,
Hvars spillror sjelf Dig ndgas flja t.[68]

Och bergens strmmar strtande sig hasta,
Och knens kllor skynda p sin vg,
Att med sin hyllning sig fr Segrarn kasta
Och flja Frstens ibland brder tg.

Och hvart Han vandrar, honom lunder bida
Och stolta stders tornbekrnta rand,
Och oljobckar flda vid Hans sida[69]
Och balsam dryper p Hans rika strand.[70]

    Men af Sin makt Han dock frgfves
    Och sina vgors tal frhfves;
    Hans ml r Honom fresatt,
    Och nrmre Han allt mer det hinner
    Och snart med mattad gng frsvinner[71]
    Uti dess afgrunds hemska natt;[72]

Hvars dimmor dag ej genomtrnger,
Der tystnan som dess grdar stnger,[73]
Af minsta fgels ljud ej brcks,
Och der bland strnder, evigt kala
Hans tunga vg, utur sin dvala
Af flgtens ande aldrig vcks.[74]

-- S Herren har uti Hans bana
Den kloke ltit mening ana,
Och tydning t den vise gaf.
Se menskolifvet! -- Det ju skrider
Igenom frjder, hopp och strider,
Som Jordan, hn till Ddens Haf.

Detta r nu Bilhah, Sallums dotters Liknelse. Och den fann behag infr
Israls dttrar, s att de lrde den t sina barn, allt intill denna
tid.




VII. Capitlet.

Innehll: D nu lifvet r kort och frgngeligt, klagas att det fven r
fullt af qval och vedermdor. nskas att dess korta tid vore lustig och
utan sorger. Nu r det s besvrligt, att fleste nska, att det n
ytterligare blefve afkortadt.


Om aftonen, d dagen sval vardt och skuggorne begynte afvika, frsamlade
sig qvinnorna ter endrgteliga till samsprk, med strngaspel och
snger.

      Vesterns himmel fllt sin purpurskrud,
      Natten fstets stjernelampor tnder
      Och sitt frsta mma klagoljud
      Nktergalen, lyss! frn dlden snder.

       *       *       *       *       *

Hvad fder, o Sngare! vl i Ditt hjerta
Den trnande lngtan, den eviga smrta,
Hvars makt Du frkunnar med smktande rst?
De hinna, Du spde, d fven Ditt brst?

O qvinna! -- de srjande tonerne svara --
Vak upp till att hra, och allt skall frklara
Och allt skall frkunna Dig plgor och strid.
Hf upp Dina gon; hvar finna de frid?

P fltet Dig mter den suckande vinden
Och blomman med nattliga trar p kinden;
Vid stranden af hafvet, dess klagande vg;
P fstet de sargade skyarnes tg.

S lidandets sprk fver allt ju sig hjer;
Snd blicken hur lngt, och blott qval Du der rjer,
Slut honom innom Dig, och likas arm,
Du rjer det n i Din klappande barm.

Hvad r d vl lifvet, med dagar, som fda
En vxande oro och amma upp mda,
Med frjder, som flykta lik dimmor -- med hopp,
Som, skyar i torkan, frgfves g opp?[75]

-- Ett lf, som fr hstliga vindarne sklfver
Vid Akko ett flarn, som i brnningen hvlfver,[76]
Kring Ascalons sltter ett irrande rop
Ur molnen af tranornes flyktande hop![77]

Men Du, som t menniskan vgt hennes tider,
Som satte en grns, fver den hon ej skrider,
Du Herre, som talt hennes mnaders tal,
Hvi talde Du dem d ej rena frn qval?

Som vattnen i knen, de snabbt ju frrinna,
Snart skuggans och domningens land skall hon hinna,[78]
Der brstet ej mera fr njutningen slr;
Der kllan frtorkar till sllhetens tr.

S blicka d bort, att i frid hon af lifvet[79]
M tmma det malt, som t Henne blef gifvet,
Och sluta dess Sabbath och mtt af dess frjd,
Bege sig till tystnadens boningar njd.

Nu tynger Din hand fver henne; Du jagar
Med sorger, som pilar, allt jemt hennes dagar,
Till dess hennes sjl in i dden r trtt,
Tills slafvens och konungens nskan sig mtt;

En nskan, att snarliga hdan f vandra,
Och gisseln den ena och spiran den andra
Frbyta, och allt hvad som lifvet n gaf,
Mot lugnet och ron i sin ensliga graf.

Och vardt af morgon och afton den andra dagen.




VIII. Capitlet.

Innehll: Simeath, Eliasaphs dotter, visar att om menniskans lif r
fullt af vedermda, s r dock qvinnans besvrligare n mannens, i thy
att hon i tysthet och utan klagan mycket lida mste.


D nu qvinnorna ter om morgonen sammankomne voro, talade infr dem
Simeath, Eliasaphs dotter, Jethers hustru, en af de Belials mns.

      Det ljusnar ren kring Basans dystra topp;[80]
      Ifrn sitt lger springer skuggan opp,
      Sin dunkla mantel kring sig kastar
      Och skyndsamt bort frn dalen hastar.[81]

       *       *       *       *       *

Men sltt och kulle ar betckt
Af blomstrens folk i hgtidsdrgt,
Som helsa strlen frn det hga;
Och daggens perla, mild och klar
-- Det enda sprk, som blomman har --
Mot honom ler ur hennes ga.

Nr han med qvllen hdan gr,
Vid vnnens flykt igen en tr
Upp den spdas kind sig rjer;
-- Den frra, knappast fdd, vardt all;
Men denna svller tung och kall
Och natten om den drjer.

S qvinnan ock har p sin lott
Af lifvets hfvor tren blott;
Den fds af frjd, den fds af smrta.
Men frjdens skymtar och frgr,
Och den allena terstr,
Som ammas af ett krossadt hjerta.

Ack, blott de tysta trar -- hvem,
Hvem rknar under sljan, dem
En make vckt, som hon ej vljer,
Men lydas skall utaf den brud,
Den otspord, en Faders bud,
En Broders, blindt t honom sljer.[82]

Hur rik mot hennes, mannens verld!
Han vidgar sjelf den med sitt svrd,
Han fyller den med hopp och drmmar,
Lik vandraren i knens sand,
Hvars blick sig trollar der ett land
Med lunders sus och svala strmmar.[83]

Hans lit d likne Jordans tg,
Men hennes r blott Kidrons vg,
Som hljd af bergens skuggor rinner,[84]
Och vid den sorgsna banans slut,
I Ddens haf -- men ej frut,
Den stolta flodens blja hinner.

Han stupar glad i segrens famn,
Och ger sin son sitt hjeltenamn,
Sin bragd t hfden att bermmas;
Hon ngongng blott ledes fram,
Fr Juda folk ett offerlam,
Att vrnlst blda och frglmmas.

Men qvinnorna vordo mkta bedrfvade i sitt sinne.




IX. Capitlet.

Innehll: Till styrko hraf, och ssom frebild af Qvinnans de anfres
Jephthas dotters bedrfliga ndalyckt, som Israls dttrar i den natten
srdeles begrta.


Nr nu aftonen ingngen var, frsamlade de sig kring Abigail, den
Gileaditiskon, att hon skulle frtlja dem granneliga, huru det med
Jephthas dotter, Domarens i Isral, skedt var.

Men Abigail var till hg lder kommen, s att hennes gon skumma voro.

      Frn hafvet flkten tyst sin svalka br;[85]
      Uppfver knen lngsamt mnen stiger
      Och n en hjd med silfverdok beklr,
      Och n en dal vid nattens skymning viger.[86]

       *       *       *       *       *

Kunnen J ett skimmer rja,
Ngot, som sig tyckes hja
Fjerran fver kullen der?
-- Om, der berget ned sig snker,
Ngot hvitt ur dunklet blnker,
Ramoths torn och mur det r.[87]

Der, nr Ammons hand frtryckte
Herrans folk och till sig ryckte
Jacobs arfvedel och stad,[88]
Fdrens Gud t de frskrckte
En frlossare uppvckte,
Jephtha, son af Gilead.

Der Hans dotters barndom grydde;
Innom dessa ngder flydde
Jungfruns dag s ljuft och ltt,
Som bland palmbetckta kullar
Kisons silfverblja rullar
Hdan p Israls sltt.[89]

_Dit_, p hjden, hjelten hunnit,
Sedan Han sin seger vunnit,
D han Dottren varse blef
Festligt till sitt mte dragen,
_Der_, af sorg och fasa slagen,
Fadren sina klder ref.

Hr upp de samma hjder,
Der Hon lifvets drmda frjder
Sen begret i vnners rund;[90]
Under samma ekar vljas[91]
Lt vr plats och hr frtljas
Sagan af de Gamlas mund.

n en gng med blommor hljas,
n en gng med grt beskljas,
M det altar, der Hon bldt.
-- Snart ej mera ngon finnes,
Hvilken Hennes de minnes;
Hennes namn ju redan ddt.[92]

Ack! den tr, som der vi flle,
Ej allena Henne glle,
Oss den ock begrta m!
-- Fast bland obemrkta den
Mnga n mot offer-dden,
Ssom Hon, men lngsamt g!

D nu qvinnorna frnummit om Jephthas dotters ndalyckt, srjde de
svrliga, slogo sig fr brstet, sjngo klagosngen, som till dem kommen
var, och jemrade sig hela den natten: Ack, vr Syster! Ack, att det med
Dig s gnget r!

Och vardt af morgon och afton den tredje dagen.




X. Capitlet.

Innehll: Thamar, Asareels dotter, trstar qvinnorna med lftet att,
till vedergllning, Hjelten, som utlofvas, af dem fdas skulle. Hans
rike och hrlighet beprisas.


P den fjerde dagen nr Solen uppgngen var, uppvckte Gud Thamar,
Asareels dotter, Ethams sons, Jabes sons, en af de Frstar i Isral, att
Hon qvinnorna trsta skulle, och Hennes rst hrdes ibland dem; men Hon
talade denna visones ord.

      Din dag, o sol, r skn och klar
      Fr jorden ter uppenbar;
      Och natt och mrker sig p nytt
      I glans och hrlighet frbytt.

       *       *       *       *       *

S Herren ser ocks engng
                  till de betryckta neder;
Hans Ndes Ljus Sig fver det,
                  som lg i skuggan breder;
Ur knen strutsens jemmerrop
                  intill Hans ra nr,[93]
Evinnerlig Hans Godhet ej
                  ens matkens bn frsmr.

Ho r alsvldig dock som Han,
                  en Konung fver alla;
In fr Hans anlet solar d
                  och himlens stjernor falla,
Han byggde jordens fasta grund,
                  Han den p ingo stllt,[94]
Och fstet med dess skyar spnt
                  derofvan som ett tlt.

Han stormen som en tjenare,
                  som bud Han blixten snder,
Han hafsens djup i skum rr upp,
                  Han landsens skick frvnder;
Lofsjunger Honom p Sin thron;
                  Hans Vldes makt r stor,
Och salig den, hvars tillit fast
                  upp Dess klippa gror.

Som str d fr Hans fot frgs
                  m slgter efter slgter,
Fr Honom vare tusend r
                  som en af nattens vkter;
Hvad r det mer? -- Orubbeligt
                  bestr Hans lfte dock,
Och Isaacs Gud i Sinom tid
                  skall det fullborda ock!

Och Du, som till Sitt hvrf Han tcks
                  bland Juda qvinnor kalla,
Vlsignad vare Du bland oss,
                  bland Dina systrar alla;
Vlsignad Du, om i vr rund
                  Du redan vandrar hr;
Vlsignad om Du komma skall,
                  och brstet som Dig nr.

Ty lik det regn frn Hermon gr,
                  att ned p Zion dugga,[95]
S salighet af Herran skall
                  Din hjessa fverskugga.
Din Fader bugande skall g
                  Dig p Din stig emot,
Din Moders sner falla ned
                  till jorden fr Din fot.

Ty Herren Den, Han snder, vill
                  med kraftens svrd omgjorda,
All verlden som en fotapall
                  Han lgger fr Sin Smorda,
Hvars dagars tal som sand, hvars stol
                  frblir till evig tid;
Men ljufligt kyssas i dess sken
                  rttfrdighet och frid.

S blefvo nu qvinnorna upprttade till sitt sinne af Thamar, Asareels
dotter.




XI. Capitlet.

Innehll: Ytterligare propheterar Thamar om den kommande Herrans Smorde,
hvars frebild Hon ser i den hjelte, som nu anfrt till seger den
Isralitiska hren, till hvars mte qvinnorna nedstiga frn bergen.


Men medan Hon n talade, upphof Hon sina gon, och se, Hon sg lngst
borta p bergen ett blnkande, ssom af vapens blnkande, och Herrans
Ande kom fver Henne, s att Hon ytterligare propheterade.[96]

Och Hon dansade fr qvinnorna och de fljde Henne, den tervndande
hren till mte, med sjungande, trummande och spelande.[97]

      Hvad? glimmar ej mot solens brand
      En lans der lngst vid fstets rand?
      -- Den lansen skars vid Jordans strnder,[98]
      Till hemmet hren tervnder.

       *       *       *       *       *

Upp hsten Er d, med blomsterkransar,
I festligt hvimmel, i helga dansar,
O Qvinnor, Jungfrur i Isral,
Att mta Hjelten, som Herren rrde,
Som landets kmpar till seger frde
Och frid som byte till Jacobs tjell!
-- Och finns en qvinna med Andans ljus,
En Profetissa i Jacobs hus,
Hon trde fram och med kastad slja[99]
Sin stmma m till en lofsng hja:
  Hel Judas Horn och Hans ovns fall![100]
  Hel, Bild af Hjelten, som komma skall!
        -- *Som komma skall!*
Och rstens Dttrar i klippans hall[101]
Upprepa skola nnu de orden,
Och himlen fyllas deraf och jorden!

       *       *       *       *       *

Ja lter Cymbaler och Harpor nu skalla
Psalmernes jubel sig trnge fram
Fjerran till Israls fiender alla,
Att med frfran till jorden de falla;
-- *Lejonet segrar af Juda-stam!*

D nu Mnnerne hrde, huru Herrans Ord var kommet till qvinnorna,
prisade de Gud och undrade storliga: Hvad mnde detta betyda; och de
gmde orden granneliga i sitt hjerta.

Men de tolkade dem efter sitt sinne, och d nu ret omgnget var och
Isral frsamlade sig i Ramath, talade de ldste infr Samuel och sade:
Smrj oss en Konung!




Anmrkningar:


  [1] *Propheters sner.*

      S kallades lrjungarne i en af Samuel inrttad Bildningsanstalt.

  [2] *Ren Midian har flyttat tlten.*

      Biblens Midianiter voro Beduin-Araber i Syriska knen. Vid vrens
      ankomst uppbryta desse frn sina vinterlger och nrma sig de
      odlade trakterne, som de oroa med sina oupphrliga plundringstg.

  [3] *Ty ej Hyaenor, hvilka hasta
      Med hop p hop i Rfvarns spr.*

      Hynor tflja i sterlanden flocktals de tgande hrarne, for att
      mtta sig af de fallne.

  [4] *Skogen Ephraim.*

      Dess lge r omtvistadt. Ngre pst att den lg vester om Jordan,
      andre att den lg ster om denna flod. Det sednare fallet r hr
      anlaget. Troligen lg den p *begge* sidor om floden.

  [5] *Vet Moab har mot landet dragit.*

      Moabiterne voro det stra Jordanlandets Sydliga grannar.

  [6] Dunsterne frn Dda Hafvet anses vara, tminstone p vissa tider, s
      giftiga, att fglar som vilja flyga derfver antingen vnda om
      eller nedstrta som dda.

  [7] I hvassen kring Meroms sj uppehlla sig tigrar och andra rofdjur,
      hvilka lura p de djur, som om qvllarne och ntterne nalkas
      vattnet fr att dricka.

  [8] Ammoniterne voro det stra Jordanlandets nordliga grannar.

  [9] Rabbat-Ammon var Ammoniternes hufvudstad.

 [10] *Ibland de ldste af Ditt folk
      I Porten satt, en lagens tolk.*

      I Palstina samlades de ldste i Stadsporten fr att skipa lag
      bland sina medborgare. Beskrifningen p den srades anseende och
      dygder trffar in med den, som frekommer i 29 Cap. af Jobs Bok.

 [11] *Klippans tysta grifte-stder.*

      Hebreernes grafvar voro uthuggne i kalkbergen, i lnga rader vid
      hvarandra.

 [12] *Men obehedrad, bortglmd r.
      Ett rof fr himlens fglar hr.*

      Israeliterne, liksom de fleste forntidens folk, ansgo fr den
      strsta skymf och olycka, att ej f en ordentelig begrafning.

 [13] *Han som bordt Ditt minne hmnas.*

      Enligt Moses' lag var Sonen eller den nrmaste arfvingen
      frpliktad att utkrfva blodshmnden. Det ansgs ssom en stor
      sorg, att ej efterlemna ngra sner, dels af nyssnmnde anledning,
      dels fven fr att fdrens namn, hvars slgtlngd frvarades vid
      Arken, slunda skulle utd och arfslotten fverg till fjermare
      Stamslgtingar.

 [14] *Hren basunen hur mktigt den ropar
      Eldarne skden p bergens topp*

      Genom slika signaler finner man af Biblen att Hebreerne
      tillknnagifvit hvad som hastigt borde blifva bekannt i landet:
      Sabbather, Nytndningar, Folkfrsamtingar etc.

 [15] *Rachel sina barn begrter
                     fver dem ej trstas kan.*

      Bibliskt uttryck, att beteckna en allmn landssorg.

 [16] *Se! och ren hgtidligt bryter
                     arken upp och stam vid stam,
      Under klangen af trummeter
                     tgar fver Jordan fram.*

      Frbundsens Ark medtogs endast i flt, nr hela Isral, och ej
      enskildta stammar ensamt, utfrde kriget. Under Domarnes tid
      frvarades denna ark i Siloh, som d var Palstinas hufvudstad.
      Under Samuel frvarades den dock i Kiriath-Jearim. Hr frekommer
      sledes en anachronism, i fall man ej fr antaga, att arken
      undantagsvis ngongng varit frd till Siloh under Samuels tid.

 [17] *Frmst, ett Lejon, drager Juda
                     frmst ett Lejon djerft och ungt.*

      "Juda r ett ungt lejon -- -- -- -- han hafver nederbgdt sig, och
      lgrat sigt som ett lejon, och som en lejinna." Jacobs
      vlsignelse. 1 Mose Bok 29. C. 9 v.

 [18] *Simeon sitt hrskri hjer
                     invid Hans.*

      Simeons stam bodde innom Juda-stams Snre eller arfslott. Begge
      stammarne tyckas hrigenom hafva varit sinsemellan nrmare
      frbundne n de friga. Se Domar. B. 1 C. 3 v.

 [19] *Hafvets rnar, Dan och Asser.*

      Dan och Asser bodde nrmast Medelhafvet.

 [20] *Ofrskrckt till strids Naphthali
                     drar frn sina fjellar ner.*

      Naphthali bebodde en vild bergstrakt, hem fr tigrar och andra
      rofdjur.

 [21] *Sebulon, Din pil r sker
                     och Isaschars herdelans etc.*

      Sebulon och Isaschar innehade till en del brdiga Alptrakter --
      Gilboas, Hermonims, Thabors berg -- och voro sledes Jgare och
      Herdar. Begge stammarne, fvensom Naphthali, voro ganska krigiska.
      Se Deboras Segersng.

 [22] *Vandring ut och in.*

      Bibliskt uttryck, att beteckna: frehafvande, fretag.

 [23] *Josephs dubbelsvrd ej sviker.*

      Josephs stam ansgs som tvenne: Ephraim och Manasse. Ephraim var,
      till makt och storlek, den frsta eller andra i ordningen, bland
      de Isralitiska stammarne. Manasse var obetydlig.

 [24] Benjaminiterne voro utmrkte bgskyttar och slungare.

 [25] Gad och Ruben bebodde grnslandet ster om Jordan, voro derfre
      mest utsatte fr fientliga anfall, och sledes krigiska samt
      betraktades med skl som landets frmurar.

 [26] Bibliska uttryck.

 [27] *Fienden i trenne lger
                    stod i gr vid Jaboks flod.*

      Lgren voro tre, troligen af den anledning att de utgjordes af
      trenne olika folk: Midianiter, Moabiter och Ammoniter. -- Jaboks
      flod rinner genom landet, ster om Jordan.

 [28] Hynor, Panthrar o. d. rofdjur utg om qvllen p rof frn sina
      snr och klyftor samt tervnda dit vid dagningen.

 [29] Till Palstinas landsplgor hra grshopporne, hvilka i tallsa
      svrmar frtra all grda p marken. I sin flygt flja de alltid
      en viss strt, den frn sder till norr; men frn denna strt
      drifvas de ofta, d de rka ut fr den starka stanvinden, hvilken
      bortfr och drnker dem i Medelhafvet. De frpestas d dess vgor,
      nda lngt ut frn kusten, med sina frruttnande kroppar.

 [30] Rabbath-Moab eller Rabbath, hufvudstaden i Moabs land; ssom
      Rabbath-Ammon, den i Ammons. Uttrycket r sledes tvetydigt, d
      Israliterne voro inbegripne i strid med begge folken. Af det
      fljande synes dock att det r Moabiternes hufvudstad, som hr
      menas.

 [31] Arnon och Zoar voro Moabs yttersta grnsor i norr och sder.

 [32] *P Moabs sltt, p Sibmas drufvokullar -- --*

      Moabs sltt, en fruktbar dal. Sibma, en fr sitt vin bermd stad,
      msom tillhrig Moabiterne, msom Hebreerne.

 [33] *-- Skrden fre anden gr.*

      "Anden, andetiden" gammalt Svenskt och Bibliskt uttryck fr
      skrdetid.

 [34] *Och hvad derinnom rrs och lefver -- alla
      Man Herranom till spillo ger.*

      "Gifva Herranom alla till spillo" r ett Bibliskt uttryck fr att
      beteckna, att allt lefvande, menniskor och djur, nedergjordes.
      Derjemte frstrdes ofta och jemnades med jorden all fienden
      tillhrig egendom, af hvad slag det vara mnde.

 [35] *Men folk och frstar af en skrck betagas
      Utfver dem af Gudi snd.*

      Ett flttg afgjordes vanligen genom ett enda slag, ssom man ser
      af s mnga stllen i Bibeln. Efter slagets frlust fattades
      vanligen det besegrade folket af en panisk skrck och sg modlst
      sitt land frhrjas af fienden.

 [36] *Sig Ammon skyl i dolda klyftors nsten.*

      Ammons land har otaliga, ofta otillgngliga klyftor och grottor.

 [37] *Och Kedars hyddor de st.*

      Med Kedars hyddor frst Propheterne tlten, hvari de
      Beduin-Araber bodde, som vistades i Syriska knen nrmare Euphrat.

 [38] *Och upp sjelfva Karraks klippefsten
      Med bfvan Moabs vakter g.*

      Karrak-Moba, Moabs borg, var en otillgnglig, ointagelig
      bergsfstning.

 [39] Juda-qvinnor voro, ssom plgseden n r i Orienten, noga bundne
      innom sin husliga krets, och sllan, utom vid folkfester och
      andra utomordentliga hndelser, i tillflle att se hvarandra i
      strre samqvm.

 [40] *Dagens tunga*

      Svarar mot Dagens tyngd, mda.

 [41] *En glad, en m, en trogen tjenarinna.*

      sterlandets qvinna betraktar sig ej blott som mannens Maka, efter
      vrt uppfattningsstt, utan mera som Hans tjenarinna -- "Sarah var
      lydig Abraham, kallande Honom Herra."

 [42] Israliternes Psalmer och Hymner synas ofta hafva blifvit afsjungna
      i Vexelchorer. Se 1 Sam. 18 C. 7 v.

 [43] Sarons liljor, Jerichos rosor och dalen Megiddos fruktbarhet ro
      ryktbara.

 [44] *Vl Sykomoren i Mamres lund
      Sin skugga bjuder t middans stund.*

      Mamres lund r nnu bermd fr sina herrliga, skuggrika Sykomorer.
      Hela uttrycket om Mamres Sykomor, som inbjuder middagsstunden att
      njuta af sin svalka, tycks vara en Orientalisk allusion p
      Abrahams gstfrihet mot Herran och Hans Englar: "Och Herren syntes
      honom i den lunden Mamre, ther han satt vid sins tjlls drr, t
      hetast var p dagenom" etc. Se 1 Mose Bok 18 C.

 [45] Nebo, ett hgt berg ster om Jordan, frn hvilket Moses fversg
      strre delen af frlofvade landet.

 [46] *Du, hvars skatter ej tervnda.*

      *tervnda* nyttjas i Bibeln i mening af: *upphra, blifva slut*.

 [47] *Till dalens _mygga_ och _isop_ neder.*

      Uti Hebreernes potiska sprk motsvarar detta uttryck vra
      skalders: *till dalens _fjeril_ och _blomma_ neder*.

 [48] *Ditt gyllne hr Du af sorg frdde
      Och skuggans stoft p Din hjessa strdde
      Och sjufallt mrker upp Dig drog.*

      Dessa uttryck ro bildade efter Hebreernes bruk, att vid
      intrffande olyckor rifva hret, str aska och stoft p hjessan
      och klda sig i "sck" eller i grofva och smutsiga klder.

 [49] *Karmels toppar.*

      Berget Karmel, som ligger i Palstina t vester, vid Medelhafvet,
      har *tvenne* toppar.

 [50] *Sista skurn af serlaregnet.*

      Det regn, som i Palstina faller kort fr n hvetet mognar,
      hvilket der sker om vren, kallas serlaregn i Bibeln; i motsatts
      mot arlaregnet, som faller om hsten. Serlaregnet, ehuru det blott
      varar en par dagar, ofta blott en par timmar, r hgst ndigt fr
      vxtligheten.

 [51] *Hvar bck en blja br.*

      De flesta, fven strre floder i Palstina uttorka till sommaren
      och fyllas ter af regnet.

 [52] *Och i sin fgring strlar ter jorden.*

      Resande kunna ej nog utmla den frndring och det lif som i
      Palstina af en regnskur uppvckas i det af hettan frtorkande
      landet.

 [53] *Och knens Konung sjelf, fr honom skygg,
      Bland Jordans snr sig rytande frdljer.*

      Lejon uppehllo sig p Jordans buskbevxta strnder. Lejonet
      ryter, ssom bekant, d det hungrar och sledes r vildast.

 [54] *Mer ljuft Hans tal, n doft frn Hermon, gr;*

      Hermons berg var bermdt fr sina blommor och sin honing.

 [55] *Hans vxt med blygsel hljer Zalmons Rr.*

      Zalmon, ett af Ephraims berg, var skogbevxt och ett hem fr
      Gazeller och Rdjur (i Biblen: Rr), hvilka af sterlandets
      skalder i alla tider hafva blifvit framstlda fr att liknelsevis
      beteckna en idealiskt skn vxt. Se Sal. Hga Visa 2 C.

 [56] Rosorne i Damascus bermmas fr sin sknhet och vllukt.

 [57] *Ja, fr n nsta Sol frn hvalfvet gtt,
      Frn frn Thabor hon frjagat dimman.*

      Vr- och sommartiden hvilar vanligen om morgonen fver Thabors
      berg en dimma, som frskingrar sig vid middagen.

 [58] Bruden frdes i procession, med tnda facklor och under snger,
      till Brudgummens hus, hvarest Han invntade Henne.

 [59] *Och tren torkar af den lejda gjuten.*

      Vid Hebreernes begrafningar lejdes "grterskor", fr att med sin
      klagan, sina trar, och sitt beprisande af den hdangngne ka
      hgtidligheten.

 [60] Israliternes i kalkberget uthuggne grafvar ro, troligen utan
      undantag, uppbrutne. Inscriptionerne hafva frvittrats och
      blifvit olsliga. Sarkofagerne ro ofta snderbrutne samt
      utslpade p fltet. Resande hafva sett Araberne begagna sdana
      till sina hsthoar.

 [61] Abel, i Naphthali, en stad hvars innevnare voro bermda fr sin
      vishet. Se 2 Sam. 20 C. 15, 16 v.

 [62] Jordan, som dock ej vid brjan af sitt lopp har detta namn,
      uppvller i dagen vid foten af Hermon, sedan den en tid runnit
      under jorden.

 [63] Frn Meroms sj eller trsk faller Jordan, efter ett kort lopp
      mellan bergen, ut i Kinnereths eller Genesareths haf eller sj.

 [64] *-- -- -- Sin fagra, slla strand.*

      Genesareths brdiga strnder beprisas hgt af Josephus och nyare
      resande fr deras ovanliga sknhet.

 [65] *n klar som spegeln lter skda
      De rena djupen af Din barm.*

      Genesareths vatten r hgst klart, s att sanden och sjdjuren p
      dess botten ro synliga.

 [66] *Och n att sjelf emot sig rasa
      Utaf en il blott upprrd gr.*

      Vderleken r hgst nyckfull p Genesareths sj. Lugn och stormar,
      hvilka uppdrifva de vildaste vgor, omvexla ofta och ofrmodadt
      med hvarandra.

 [67] *Och nu med bragd p bragd Du starke drager,
      Du Jacobs vktare, Din Kungastrt.*

      Jordan utgjorde det egentliga Palstinas frmur mot ster. Den
      dal, hvari den framrinner, kallas emellant Konungsfltet.

 [68] *Och krossar hllar, sprnger fjellens lager
      Hvars spillror sjelf Dig ndgas flja t.*

      Jordans flodbdd tskiljer Basalt- och kalkformationerne i landet.
      Under regntiden slpar floden ofta med sig stora stenblock.

 [69] *Och oljobckar flda vid Hans sida.*

      Det fordna Palstina var ryktbart fr sina Olive-planteringar.

 [70] *Och balsam dryper p Hans rika strand.*

      Balsam-trdet vxte kring staden Jericho, som lg nra Jordan.

 [71] *Och snart med mattad gng frsvinner.*

      Jordan rinner, vid sitt inlopp i Dda Hafvet, srdeles trgt och
      lngsamt.

 [72] Beskrifningen om Dda Hafvet, denna "Caminus Inferni," afgrundens
      skorsten, ssom den af en Frfattare kallas, r aldeles enlig med
      den knnedom man har om denna underbara sj.

 [73] *Der tystnan som dess grdar stnger.*

      Grd betyder i Biblen ofta endast: *vistelseort, omkrets*.

 [74] *Hans tunga vg utur sin dvala
      Af flgtens ande aldrig vcks.*

      Dda Hafvets vatten r hgst saltigt och blir derigenom specifikt
      tyngre, s att det ej af stormen kan upprras i betydligare vgor.

 [75] *-- -- -- -- -- -- med hopp,
      Som, skyar i torkan, frgfves g opp.*

      Under sommaren, eller torkan, regnar det ej i Palstina. Ett eller
      annat moln visar sig vl vid Solens uppgng, men frsvinner ter.

 [76] *Vid Akko ett flarn, som i brnningen hvlfver* --

      Akko eller Acre, Palstinas hufvudsakliga eller enda hamn, har en
      kust, klippig och full af brnningar.

 [77] Trakten kring Ascalon r ngot sumpig; man ser der ofta tranor
      rasta under sina flyttnings-tg.

 [78] *Snart skuggans och domningens land skall hon hinna.*

      Hebreerne frestlde sig att de aflidnes andar befunno sig i
      *Scheol*, skuggans och domningens land, uti ett tillstnd af
      dvala.

 [79] *S blicka d bort* -- -- --

      Detta uttryck och denna nskan r lnad ur Job.

 [80] Basan r en hg bergskedja af basalt, nordost frn Gileads-berg.

 [81] Manteln nyttjades af Hebreerne om natten till tcke. Dagen vexlar i
      sdern med natten, tvrt och nstan utan ngon skymning.

 [82] Hebreerne *bortslde* sina dttrar t deras friare. Vid
      fadrens dd var brodren giftoman. Isralitinnorne gingo besljade.

 [83] *Lik vandraren i knens sand,
      Hvars blick sig trollar der ett land
      Med lunders sus och svala strmmar.*

      Genom en skallad luftspegling tycker man sig ofta i knen se
      sjar och lunder, der i sjelfva verket endast sand frefinnes.

 [84] Kidron flyter genom "Juda cken", mellan hemska bergsklyftor,
      hvarefter den faller ut i Dda Hafvet.

 [85] Om qvllarne blser i Palstina en svalkande vind frn Medelhafvet.

 [86] Mnskenet lskas af sterlnningarne; vid dess glans bertta de
      helst sina sagor. Se Chateaubriands resa i Orienten.

 [87] Ramoth eller Mizpa; Jephthas fdelseort.

 [88] Det var i anledning af Ammoniternes pstende, att terf strre
      delen af stra Jordan-landet, som det krig uppstod, hvilket
      franledde Jephtha att offra sin Dotter. Se Dom. B. 10 och 11 Cap.
      -- "Stad" utmrker egenteligen ort, *stlle, vistelseort*.

 [89] *Israls sltt*, den brdigaste dal i hela Palstina, vattnas
      af Kisons flod.

 [90] *Hr upp de samma hjder,
      Der Hon lifvets drmda frjder
      Sen begret i vnners rund.*

      Se Slutanmrkningen.

 [91] Gileads berg ro bevuxne med Ekar.

 [92] *Hennes namn ju redan dtt.*

      Jephthahs dotters eget namn frekommer ej i Bibeln.

 [93] *Ur knen strutsens jemmerrop
                         intill Hans ra nr.*

      Strutsens skri liknar ett grtande barns jemmer.

 [94] *Han byggde jordens fasta grund,
                         Han den p ingo stllt.*

      "Han strcker ut Nordet p *ingo*; och hnger jordena upp intet."
      Job. 26 C. 7 v.

 [95] *Ty lik det regn frn Hermon gr
                         att ned p Zion dugga.*

      Hermon och Zion ro toppar af Antilibanons bergskedja; Hermon
      hgre, Zion lgre. De moln, som bildas kring den frra, afbrda
      sitt vatten p den sednare.

 [96] Uttrycket "profetera" har i Biblen ofta fven helt enkelt
      betydelsen af att *blifva inspirerad, rka i hnryckning och
      Enthusiasm, dikta*.

 [97] Vid National-fester plgade qvinnorne uppfra hgtidliga dansar
      *med snger* och musik af trummor och andra instrumenter. S
      t. ex. efter tget fver Rda Hafvet. Se 2 Mos. B. 15 C. 20 & 21
      v. "Och Mirjam, then Profetissan, Aarons syster, tog ena trummo i
      sin hand; och alla qvinnor flgde henne efter i dants med trummor.
      -- Och Mirjam sng fre dem: etc."

 [98] *Den lansen skars vid Jordans strnder.*

      Lansarnes skaft frfrdigades af Jordans rr.

 [99] *Hon trde fram och med kastad slja.*

      Hustrurna viste sig obesljade vid vigtigare
      National-tilldragelser och d de voro inspirerade.

[100] *Hel Judas Horn.*

      *Horn* nyttjas i Biblen ssom ordet *svrd* p vrt potiska
      sprk. Judas *horn* betyder sledes detsamma som Judas *svrd*
      eller Judas *kraft*.

[101] *Rstens dttrar i klippans hall.*

      S kallas Echo af Rabbinerne.




Slutanmrkning.


Hvarje tids konst reflecterar frsvunna seklers och Nationers
uppfattning af det Skna. Vr tids poetiska litteratur har isynnerhet,
med bibehllande af sin sjelfstndighet, rikhaltigt i sig upptagit och
reproducerat andan och formen af skaldekonstens olika uppenbarelser hos
fven de mest aflgsna tidsldrar. Mrkeligt nog har den hrvid mer n
billigt fversett Hebreernes Diktkonst. Vl ro vr Kyrkas psalmer att
anses fr barn af den Isralitiska Lyriken; men i dem ingr dock det
Christliga Elementet fr mycket, fr att de frn den sthetiska
synpunkten kunde betraktas som "snger i Zion." nnu mindre kan den
Europeiska Litteraturen uppvisa ngra Didactiska skaldestycken af den
tonart som Hebreernes. D likvl dessa Lrodikters dystra och
majesttiska sknhet, d det sublima i tankarne, det poetiska i
uttrycket deri, mste ansl hvarje sinne, kan orsaken till den
ofvanantydda frsummelsen att dem efterbilda endast skas i den
vsendtliga skilnaden eller rttare sagdt motsatsen mellan deras och den
Westerlndska skaldekonstens skaplynne.

Ett frsk -- och ett ansprkslst sdant r Jephthas bok -- ett frsk,
att sammansmlta dessa motsatser till ngot helgjutet har sledes
visserligen ej att frukta jemfrelsen med Fregngare, som knappast
torde finnas, men vl destomera de faror och klippor som ligga i sjelfva
fretagets natur.

Brdan af de noter hvaraf den korta texten nedtryckes, mste derfre af
Frf. nnu ytterligare kas med denna Slutanmrkning, hvaruti han gr
att antyda den synpunkt, ur hvilken han uppfattat lsningen af sitt
problem.

Den hufvudsakliga svrigheten hrvid ligger isynnerhet i den stora
olikhet, som rder mellan sjelfva planen samt anlggningen fr vr tids
och Hebreernes skaldestycken. -- S, fr att exempelvis hlla oss till
Jobs bok, denna i sthetiskt hnseende mest utbildade af Gamla
Testamentets Lrodikter, hvem fattar ej der den storartade sknheten af
hvarje enskildt stlle, men hvem kan utan ett grundeligt studium f en
fversigt af gngen och utvecklingen af hela detta skaldestycke, som
under episoder, naturmlningar och den orientaliska Diktkonstens hela
sprk- och bild-prakt, n framskrider sagta och stagnerande, n ter
mktigt framstrtar mot det slutliga mlet, fr att dock snart genom en
tertagning aflgsna sig derifrn, hvarefter den nyo, med utveckling af
en annan sida och p en ny vg, nrmar sig detsamma.

Uppgiften blir sledes att frlika det logiska och skarpt tecknade i
planen fr ett af nutidens Poemer med den djupsinniga, men obestmdt
contourerade anlggningen af Hebreernes skaldestycken; eller -- fr att
nyttja en bild -- uppgiften blir att frena den Westerlndska Poesiens
nakna upprnning, hvars alla trdar man s tillsgande kan rkna, med
den Orientaliska Diktens yppiga vxt, hvars stam och alla grenar till
den grad hljas af frodande slingvxter, att det ofta blir svrt att
afgra, hvilka blad och blommor tillhra det ursprungliga trdet och
hvilka de snrjande Parasiterne. Det vore att aldeles frfela mlet, om
man genom att borttofsa de fremmande utskotten, och genom att klippa och
tukta de lummiga grenarne, skte att gifva t denna son af sterns
varmare sol ett naknare och med telningarne i vra Hesperidiska
trdgrdar mera fverensstmmande utseende; men vl kan man, utan att
stta den sthetiska blicken, under det fylliga lfverket dlja ngra
std och sammanbindningar af tillrcklig styrka fr att emotst vr
konstkritiks kallare stormar. Frfattaren har derfre trott sig nrmast
vinna sitt syfte, d han uppkastade en conseqvent och i minsta detaljer
utarbetad plan, men skte att s rikt drapera sjelfva utfrandet, att
denna plan n nstan doldes, n likvl s mycket framskymtade, att
gngen af det hela ltteligen kunde anas och utfinnas. -- Slunda
framtrder i VI Cap. Liknelsen om Jordans lopp nog episodiskt. Den
afbryter tankegngen och utvecklar endast p en ny sida -- och under den
af Hebreerne s omtyckta parabelformen -- hvad som nyss frut blifvit
sagdt; men frbindes ter vsendtligt med det hela genom hnsyftningen i
6:te strophen af VIII Cap.

Den handling, hvarmed det didactiska -- eller rttare sagdt speculativa
-- i Dikten blifvit frknippadt, r lnad ur berttelsen om Jephtha och
Hans dotter, i Domare-bokens 11:te Capitel. -- D Jephtha vid hemkomsten
efter sin seger fver Ammoniterne mtte sin enda dotter och frklarade,
att Han mnade hlla sitt lfte att offra Henne t Herren, begrte
Jungfrun blott ett uppskof af tvenne mnader fr att g med sina
leksystrar p bergen och begrta sin ungdom och de lifvets frjder Hon
mste frsaka. Fadren beviljade detta och i anledning hraf hnde det,
att efter hennes dd, "*en sedvnja kom upp i Isral, att Israls
dttrar gingo hrliga till och begrto Jephthas den Gileaditens dotter,
fyra dagar om hret.*"

Det ligger i sakens natur, att vid en sdan rligen terkommande
folkfest -- den m d ursprungligen glla sorg eller gldje -- dess
frsta anledning allt mera trnges i bakgrunden af det rent nationella,
hvarigenom den fr en allt hgre och allmnnare betydelse. Hvem erinrar
sig ej den frsta anledningen till de Olympiska, Pythiska och Nemeiska
spelen, och hvilken utveckling de i tidernes lopp erhllo. En sdan
hgre utveckling i sitt slag mste fven Minnesfesten fver Jephthas
dotter anses hafva tagit, och det *r* kring dess fyra dagar, som Frf.
derfre trott sig berttigad att gruppera det vigtigaste af Hebreernes
lefnads-sigter och frhllanden. Frf. har hrvid skt s troget som
mjligt iakttaga tids-costymen och local-frhllanderne; men ansett
ondigt att citera Auctoriteter vid de upplysningar och anmrkningar,
som hrigenom blifvit ndiga. Skulle Lsaren nnu fsta sig vid ngra
ovanliga och frldrade ordvnningar, s fr Frf. engng fr alla nmna
att de, fven om det ej i anmrkningarne blifvit utpekadt, ro lnade
frn den gamla Svenska Bibel-fversttningen.

Frf. hoppas att inga vigtigare historiska misstag blifvit af honom
begngne. Likvl torde ett par stllen behfva nrmare frklaring.
Genast i brjan lter Frf. Midianiterne gra sitt plundringstg till
hst, ehuru vl Han knner, att det p starka grunder blifvit betvifladt
huruvida Araberne den tiden begagnat sig af hstar till *ridt*. D man
likvl ser att Absalon i striden red p en "mula," att flere af Domarnes
sner och dttrar redo p snor och sninnor, samt att i Jobs 39 Cap.
frekommer en vidlyftig beskrifning p en Stridshst, utan att ett ord
om stridsvagn derjemte nmnes, torde detta allt vara nog skl att
frsvara dikten, som lter Beduinerne i Domarnes tid, liksom deras
afkomlingar nu, p snabba hstar genomila knen. -- Apostrophen till
Solen visar en vrdnad och en slags cult fr henne, som frklaras
derigenom att vi pminne oss att Hebreerne, i Domarnes tid voro srdeles
bengne fr och ofta fvergingo till Baals dyrkan, hvilken sledes mste
yttra ngon verkan p deras frestllningsstt. I Cap. VIII se vi till
och med att en af qvinnorna var gift med en "Belials man," med hvilket
uttryck p det stllet visserligen nrmast en i allmnhet sedesls
menniska, betecknas, men hvilket dock ej hindrar att derigenom tillika
antydes, att han var en Baals dyrkare. Angende Frbundsens Ark, som fr
tillfllet skulle hafva befunnit sig i Siloh, torde frklaringen i 15
Anmrkningen f glla som urskuldande. I sig sjelf hade det varit ltt
att frbyta ordet Siloh, mot Kiriaith, men detta har Frf. ej velat,
dels derfre att det dock blefve oskert huruvida Arken under Samuels
tid ngonsin varit medfrd i krigen, dels fven af fljande anledning.
Jephthas bok bestod ursprungligen endast af den versifierade delen, och
d Samuels namn der ej frekommer,[1] var Frf. berttigad att lta
Arken frvaras i Siloh. Sedermera hafva dock de obundna ingresserne och
sluten i hvart Capitel, i ungefrlig likhet med hvad i Jobs bok
frekommer, blifvit tillagde. D nemligen Frfattaren vid nrmare
eftersinnande fann, att Han ej var berttigad att prkna hos Lsaren
ett interesse, nog lifligt att medgifva det begrundande, som erfordrats,
fr att lemna en fversigt af det utan sammanbindande ingresser nog
bortskymda sammanhanget af det Hela, har han sednare bifogadt
ifrgavarande tillgg, hvilka fr Vesterns sner fverbygga luckor, som
hos Orientens Skalder ro s vanliga, att de vant sina lsare att fylla
dem med deras egen inbillnings-kraft.

Fr att i dessa ingresser fsta hndelsen vid ett bekant namn, har Frf.
valt Samuels framfr de friga mindre bekanta Domarnes, och derigenom
har nu den lilla Anachronismen uppkommit.

Det r slutligen en skyldighet att nmna, att Jephthas bok r 1832, och
d utan ifrgavarande tillgg, erhllit andra priset af *Sv. Academien*.

Krleken fr de Isralitiska Skaldernes Skrifter -- den snart sagdt enda
poetiska litteratur, hvars bekantskap Frf. i sin barndom var i
tillflle att gra -- ytterligare nrd i hans yngliga-r utaf ett
alfvarligare studium af Gamla Testamentet, vann slutligen nog fvermakt
fver hans sinne, fr att liksom tvinga honom till frsket af denna
efterbildning. Det torde anses frltligt att han sedermera till
vgledning fr sig sjelf, underkastade detta sitt frsk en competent
Auctoritets omdmme; men den lnga tid sedan dess frflutit, utan att
Jephthas bok blifvit i tryck utgifven, bevisar tillrckligt, att han ej
ngonsin inbillat sig att detta frsk skulle vinna hvad man kallar
popularitet. Ocks skulle -- fven med frutsttning af all mjlig
Frfattare-ffnga -- ett sdant sjelfbedrgeri varit ofrltligt, d
sjelfva det valda mnet, dess plan och dess behandling redan frn brjan
uteslto allt hopp om en sdan framgng. nnu mindre sannolikt r, att
ett sdant hopp kunnat hos Frf. uppvakna numera, d andra tider och
andra frhllanden hos honom hunnit undantrnga gamla och vcka nya
interessen. Troligen skulle derfre Jephthas bok aldrig blifvit
framdragen ur sin gamla gmma, om ej Frf. tyckt sig dertill uppmanad af
en yttre anledning, en anledning som fr Finska lsare tillrckligt
antydes genom denna Slutanmrknings datum: _Helsingfors den femtonde
Julii 1840_.

[1] _Den enda persons namn, som deruti anfres, r Jephthas; och af
denna anledning har titeln "Jephthas bok" blifvit vald, i enlighet med
Hebreernes bruk att uppkalla ett arbete efter den deri frekommande
hufvudpersonens namn._






End of the Project Gutenberg EBook of Jephthas bok, by Joh. Jac. Nervander

*** END OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK JEPHTHAS BOK ***

***** This file should be named 24100-8.txt or 24100-8.zip *****
This and all associated files of various formats will be found in:
        http://www.gutenberg.org/2/4/1/0/24100/

Produced by Matti Jrvinen and PG Distributed Proofreaders.

Updated editions will replace the previous one--the old editions
will be renamed.

Creating the works from public domain print editions means that no
one owns a United States copyright in these works, so the Foundation
(and you!) can copy and distribute it in the United States without
permission and without paying copyright royalties.  Special rules,
set forth in the General Terms of Use part of this license, apply to
copying and distributing Project Gutenberg-tm electronic works to
protect the PROJECT GUTENBERG-tm concept and trademark.  Project
Gutenberg is a registered trademark, and may not be used if you
charge for the eBooks, unless you receive specific permission.  If you
do not charge anything for copies of this eBook, complying with the
rules is very easy.  You may use this eBook for nearly any purpose
such as creation of derivative works, reports, performances and
research.  They may be modified and printed and given away--you may do
practically ANYTHING with public domain eBooks.  Redistribution is
subject to the trademark license, especially commercial
redistribution.



*** START: FULL LICENSE ***

THE FULL PROJECT GUTENBERG LICENSE
PLEASE READ THIS BEFORE YOU DISTRIBUTE OR USE THIS WORK

To protect the Project Gutenberg-tm mission of promoting the free
distribution of electronic works, by using or distributing this work
(or any other work associated in any way with the phrase "Project
Gutenberg"), you agree to comply with all the terms of the Full Project
Gutenberg-tm License (available with this file or online at
http://gutenberg.org/license).


Section 1.  General Terms of Use and Redistributing Project Gutenberg-tm
electronic works

1.A.  By reading or using any part of this Project Gutenberg-tm
electronic work, you indicate that you have read, understand, agree to
and accept all the terms of this license and intellectual property
(trademark/copyright) agreement.  If you do not agree to abide by all
the terms of this agreement, you must cease using and return or destroy
all copies of Project Gutenberg-tm electronic works in your possession.
If you paid a fee for obtaining a copy of or access to a Project
Gutenberg-tm electronic work and you do not agree to be bound by the
terms of this agreement, you may obtain a refund from the person or
entity to whom you paid the fee as set forth in paragraph 1.E.8.

1.B.  "Project Gutenberg" is a registered trademark.  It may only be
used on or associated in any way with an electronic work by people who
agree to be bound by the terms of this agreement.  There are a few
things that you can do with most Project Gutenberg-tm electronic works
even without complying with the full terms of this agreement.  See
paragraph 1.C below.  There are a lot of things you can do with Project
Gutenberg-tm electronic works if you follow the terms of this agreement
and help preserve free future access to Project Gutenberg-tm electronic
works.  See paragraph 1.E below.

1.C.  The Project Gutenberg Literary Archive Foundation ("the Foundation"
or PGLAF), owns a compilation copyright in the collection of Project
Gutenberg-tm electronic works.  Nearly all the individual works in the
collection are in the public domain in the United States.  If an
individual work is in the public domain in the United States and you are
located in the United States, we do not claim a right to prevent you from
copying, distributing, performing, displaying or creating derivative
works based on the work as long as all references to Project Gutenberg
are removed.  Of course, we hope that you will support the Project
Gutenberg-tm mission of promoting free access to electronic works by
freely sharing Project Gutenberg-tm works in compliance with the terms of
this agreement for keeping the Project Gutenberg-tm name associated with
the work.  You can easily comply with the terms of this agreement by
keeping this work in the same format with its attached full Project
Gutenberg-tm License when you share it without charge with others.

1.D.  The copyright laws of the place where you are located also govern
what you can do with this work.  Copyright laws in most countries are in
a constant state of change.  If you are outside the United States, check
the laws of your country in addition to the terms of this agreement
before downloading, copying, displaying, performing, distributing or
creating derivative works based on this work or any other Project
Gutenberg-tm work.  The Foundation makes no representations concerning
the copyright status of any work in any country outside the United
States.

1.E.  Unless you have removed all references to Project Gutenberg:

1.E.1.  The following sentence, with active links to, or other immediate
access to, the full Project Gutenberg-tm License must appear prominently
whenever any copy of a Project Gutenberg-tm work (any work on which the
phrase "Project Gutenberg" appears, or with which the phrase "Project
Gutenberg" is associated) is accessed, displayed, performed, viewed,
copied or distributed:

This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with
almost no restrictions whatsoever.  You may copy it, give it away or
re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included
with this eBook or online at www.gutenberg.org

1.E.2.  If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is derived
from the public domain (does not contain a notice indicating that it is
posted with permission of the copyright holder), the work can be copied
and distributed to anyone in the United States without paying any fees
or charges.  If you are redistributing or providing access to a work
with the phrase "Project Gutenberg" associated with or appearing on the
work, you must comply either with the requirements of paragraphs 1.E.1
through 1.E.7 or obtain permission for the use of the work and the
Project Gutenberg-tm trademark as set forth in paragraphs 1.E.8 or
1.E.9.

1.E.3.  If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is posted
with the permission of the copyright holder, your use and distribution
must comply with both paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 and any additional
terms imposed by the copyright holder.  Additional terms will be linked
to the Project Gutenberg-tm License for all works posted with the
permission of the copyright holder found at the beginning of this work.

1.E.4.  Do not unlink or detach or remove the full Project Gutenberg-tm
License terms from this work, or any files containing a part of this
work or any other work associated with Project Gutenberg-tm.

1.E.5.  Do not copy, display, perform, distribute or redistribute this
electronic work, or any part of this electronic work, without
prominently displaying the sentence set forth in paragraph 1.E.1 with
active links or immediate access to the full terms of the Project
Gutenberg-tm License.

1.E.6.  You may convert to and distribute this work in any binary,
compressed, marked up, nonproprietary or proprietary form, including any
word processing or hypertext form.  However, if you provide access to or
distribute copies of a Project Gutenberg-tm work in a format other than
"Plain Vanilla ASCII" or other format used in the official version
posted on the official Project Gutenberg-tm web site (www.gutenberg.org),
you must, at no additional cost, fee or expense to the user, provide a
copy, a means of exporting a copy, or a means of obtaining a copy upon
request, of the work in its original "Plain Vanilla ASCII" or other
form.  Any alternate format must include the full Project Gutenberg-tm
License as specified in paragraph 1.E.1.

1.E.7.  Do not charge a fee for access to, viewing, displaying,
performing, copying or distributing any Project Gutenberg-tm works
unless you comply with paragraph 1.E.8 or 1.E.9.

1.E.8.  You may charge a reasonable fee for copies of or providing
access to or distributing Project Gutenberg-tm electronic works provided
that

- You pay a royalty fee of 20% of the gross profits you derive from
     the use of Project Gutenberg-tm works calculated using the method
     you already use to calculate your applicable taxes.  The fee is
     owed to the owner of the Project Gutenberg-tm trademark, but he
     has agreed to donate royalties under this paragraph to the
     Project Gutenberg Literary Archive Foundation.  Royalty payments
     must be paid within 60 days following each date on which you
     prepare (or are legally required to prepare) your periodic tax
     returns.  Royalty payments should be clearly marked as such and
     sent to the Project Gutenberg Literary Archive Foundation at the
     address specified in Section 4, "Information about donations to
     the Project Gutenberg Literary Archive Foundation."

- You provide a full refund of any money paid by a user who notifies
     you in writing (or by e-mail) within 30 days of receipt that s/he
     does not agree to the terms of the full Project Gutenberg-tm
     License.  You must require such a user to return or
     destroy all copies of the works possessed in a physical medium
     and discontinue all use of and all access to other copies of
     Project Gutenberg-tm works.

- You provide, in accordance with paragraph 1.F.3, a full refund of any
     money paid for a work or a replacement copy, if a defect in the
     electronic work is discovered and reported to you within 90 days
     of receipt of the work.

- You comply with all other terms of this agreement for free
     distribution of Project Gutenberg-tm works.

1.E.9.  If you wish to charge a fee or distribute a Project Gutenberg-tm
electronic work or group of works on different terms than are set
forth in this agreement, you must obtain permission in writing from
both the Project Gutenberg Literary Archive Foundation and Michael
Hart, the owner of the Project Gutenberg-tm trademark.  Contact the
Foundation as set forth in Section 3 below.

1.F.

1.F.1.  Project Gutenberg volunteers and employees expend considerable
effort to identify, do copyright research on, transcribe and proofread
public domain works in creating the Project Gutenberg-tm
collection.  Despite these efforts, Project Gutenberg-tm electronic
works, and the medium on which they may be stored, may contain
"Defects," such as, but not limited to, incomplete, inaccurate or
corrupt data, transcription errors, a copyright or other intellectual
property infringement, a defective or damaged disk or other medium, a
computer virus, or computer codes that damage or cannot be read by
your equipment.

1.F.2.  LIMITED WARRANTY, DISCLAIMER OF DAMAGES - Except for the "Right
of Replacement or Refund" described in paragraph 1.F.3, the Project
Gutenberg Literary Archive Foundation, the owner of the Project
Gutenberg-tm trademark, and any other party distributing a Project
Gutenberg-tm electronic work under this agreement, disclaim all
liability to you for damages, costs and expenses, including legal
fees.  YOU AGREE THAT YOU HAVE NO REMEDIES FOR NEGLIGENCE, STRICT
LIABILITY, BREACH OF WARRANTY OR BREACH OF CONTRACT EXCEPT THOSE
PROVIDED IN PARAGRAPH F3.  YOU AGREE THAT THE FOUNDATION, THE
TRADEMARK OWNER, AND ANY DISTRIBUTOR UNDER THIS AGREEMENT WILL NOT BE
LIABLE TO YOU FOR ACTUAL, DIRECT, INDIRECT, CONSEQUENTIAL, PUNITIVE OR
INCIDENTAL DAMAGES EVEN IF YOU GIVE NOTICE OF THE POSSIBILITY OF SUCH
DAMAGE.

1.F.3.  LIMITED RIGHT OF REPLACEMENT OR REFUND - If you discover a
defect in this electronic work within 90 days of receiving it, you can
receive a refund of the money (if any) you paid for it by sending a
written explanation to the person you received the work from.  If you
received the work on a physical medium, you must return the medium with
your written explanation.  The person or entity that provided you with
the defective work may elect to provide a replacement copy in lieu of a
refund.  If you received the work electronically, the person or entity
providing it to you may choose to give you a second opportunity to
receive the work electronically in lieu of a refund.  If the second copy
is also defective, you may demand a refund in writing without further
opportunities to fix the problem.

1.F.4.  Except for the limited right of replacement or refund set forth
in paragraph 1.F.3, this work is provided to you 'AS-IS' WITH NO OTHER
WARRANTIES OF ANY KIND, EXPRESS OR IMPLIED, INCLUDING BUT NOT LIMITED TO
WARRANTIES OF MERCHANTIBILITY OR FITNESS FOR ANY PURPOSE.

1.F.5.  Some states do not allow disclaimers of certain implied
warranties or the exclusion or limitation of certain types of damages.
If any disclaimer or limitation set forth in this agreement violates the
law of the state applicable to this agreement, the agreement shall be
interpreted to make the maximum disclaimer or limitation permitted by
the applicable state law.  The invalidity or unenforceability of any
provision of this agreement shall not void the remaining provisions.

1.F.6.  INDEMNITY - You agree to indemnify and hold the Foundation, the
trademark owner, any agent or employee of the Foundation, anyone
providing copies of Project Gutenberg-tm electronic works in accordance
with this agreement, and any volunteers associated with the production,
promotion and distribution of Project Gutenberg-tm electronic works,
harmless from all liability, costs and expenses, including legal fees,
that arise directly or indirectly from any of the following which you do
or cause to occur: (a) distribution of this or any Project Gutenberg-tm
work, (b) alteration, modification, or additions or deletions to any
Project Gutenberg-tm work, and (c) any Defect you cause.


Section  2.  Information about the Mission of Project Gutenberg-tm

Project Gutenberg-tm is synonymous with the free distribution of
electronic works in formats readable by the widest variety of computers
including obsolete, old, middle-aged and new computers.  It exists
because of the efforts of hundreds of volunteers and donations from
people in all walks of life.

Volunteers and financial support to provide volunteers with the
assistance they need, is critical to reaching Project Gutenberg-tm's
goals and ensuring that the Project Gutenberg-tm collection will
remain freely available for generations to come.  In 2001, the Project
Gutenberg Literary Archive Foundation was created to provide a secure
and permanent future for Project Gutenberg-tm and future generations.
To learn more about the Project Gutenberg Literary Archive Foundation
and how your efforts and donations can help, see Sections 3 and 4
and the Foundation web page at http://www.pglaf.org.


Section 3.  Information about the Project Gutenberg Literary Archive
Foundation

The Project Gutenberg Literary Archive Foundation is a non profit
501(c)(3) educational corporation organized under the laws of the
state of Mississippi and granted tax exempt status by the Internal
Revenue Service.  The Foundation's EIN or federal tax identification
number is 64-6221541.  Its 501(c)(3) letter is posted at
http://pglaf.org/fundraising.  Contributions to the Project Gutenberg
Literary Archive Foundation are tax deductible to the full extent
permitted by U.S. federal laws and your state's laws.

The Foundation's principal office is located at 4557 Melan Dr. S.
Fairbanks, AK, 99712., but its volunteers and employees are scattered
throughout numerous locations.  Its business office is located at
809 North 1500 West, Salt Lake City, UT 84116, (801) 596-1887, email
business@pglaf.org.  Email contact links and up to date contact
information can be found at the Foundation's web site and official
page at http://pglaf.org

For additional contact information:
     Dr. Gregory B. Newby
     Chief Executive and Director
     gbnewby@pglaf.org


Section 4.  Information about Donations to the Project Gutenberg
Literary Archive Foundation

Project Gutenberg-tm depends upon and cannot survive without wide
spread public support and donations to carry out its mission of
increasing the number of public domain and licensed works that can be
freely distributed in machine readable form accessible by the widest
array of equipment including outdated equipment.  Many small donations
($1 to $5,000) are particularly important to maintaining tax exempt
status with the IRS.

The Foundation is committed to complying with the laws regulating
charities and charitable donations in all 50 states of the United
States.  Compliance requirements are not uniform and it takes a
considerable effort, much paperwork and many fees to meet and keep up
with these requirements.  We do not solicit donations in locations
where we have not received written confirmation of compliance.  To
SEND DONATIONS or determine the status of compliance for any
particular state visit http://pglaf.org

While we cannot and do not solicit contributions from states where we
have not met the solicitation requirements, we know of no prohibition
against accepting unsolicited donations from donors in such states who
approach us with offers to donate.

International donations are gratefully accepted, but we cannot make
any statements concerning tax treatment of donations received from
outside the United States.  U.S. laws alone swamp our small staff.

Please check the Project Gutenberg Web pages for current donation
methods and addresses.  Donations are accepted in a number of other
ways including checks, online payments and credit card donations.
To donate, please visit: http://pglaf.org/donate


Section 5.  General Information About Project Gutenberg-tm electronic
works.

Professor Michael S. Hart is the originator of the Project Gutenberg-tm
concept of a library of electronic works that could be freely shared
with anyone.  For thirty years, he produced and distributed Project
Gutenberg-tm eBooks with only a loose network of volunteer support.


Project Gutenberg-tm eBooks are often created from several printed
editions, all of which are confirmed as Public Domain in the U.S.
unless a copyright notice is included.  Thus, we do not necessarily
keep eBooks in compliance with any particular paper edition.


Most people start at our Web site which has the main PG search facility:

     http://www.gutenberg.org

This Web site includes information about Project Gutenberg-tm,
including how to make donations to the Project Gutenberg Literary
Archive Foundation, how to help produce our new eBooks, and how to
subscribe to our email newsletter to hear about new eBooks.
